Operation gästtoalett påbörjad

Vår gästtoalett ligger mellan köket och stallrummet, precis i husets vinkel. Innan för den lilla toaletten har vi "pannrummet" utan panna men med varmvattenberedare, vi kallar det pannrum ändå, vattenrum låter så märkligt. Både pannrummet och gästtoaletten har varit bortglömda i renoveringsprocessen. Eller bortglömda har de väl egentligen inte varit, kanske mer "vi tar det sen" och det vet jag ju hur det brukar bli med det.

Jag har haft tydliga planer för den lilla gästtoaletten, överblivna marockoplattor på golvet (det är ju inte fy skam) och överblivnet Villeroy & Boch kakel på väggen bakom handfatet (man tager vad man haver). På väggarna bakom toaletten skulle Mr Perswalls concrete wall passa super. Men, ibland måste man liksom stanna upp och hämta sig lite. Vi är inne i en sån fas nu, allting går lite mer långsamt. Visst händer det saker, men inte i samma raska fart som i somras. Beslutet togs därför att vänta med att riva ut hela gästtoaletten och istället göra en "quickfix".


Bilderna nedan visar vad som håller på att trollas bort och få sig en ansiktslyftning som kan funka fint tills vi orkar och känner att vi måste riva hela rasket.

Vi började med att bära ut allt skräp från pannrummet. Tanken är att vi ska kunna ha gummistövlar och lite andra prylar som tennisväskor och liknande i det rummet. Golvet fick sig ett lager epoxy, det kändes genast renare och fräschare.

Därefter målartvättades väggar, och luckor samt dörrar som gulnat. Tre lager golvfärg senare är vi på god väg att få en fin liten toalett. Än är det dock en del pyssel kvar. Närmast på tur är taket och sedan golvet. Jag återkommer med slutresultatet.
 

Vi har en hall

För första gången någonsin har vi en lite mer avskiljd entré. I vår lägenhet i Västra hamnen syntes ytterdörren direkt från köksavdelningen, likaså i Bunkeflostrand. I Mellan-grevie klev vi rakt in i mitten av huset. Det där med att hela tiden behöva titta på ytterkläder och skor som inte står på sin plats (ja, det händer ju faktiskt att de inte har förflyttat sig från dörrmattan till sin tänkta plats) är ingenting som glädjer en människa som mig som gillar att allt är undanplockat (hur det sen ser ut innanför garderobsdörren är en annan femma).

Skomakarvillans planlösning inbjöd inte direkt till en groventré, något som annars är väldigt praktiskt. Högt upp på prioriteringslistan har det därför varit att få en huvudentré som vi inte måste titta på hela tiden och där ytterkläderna kan gömmas undan. Stalldelens ytterdörr har därför förvandlats till vår huvudentré.

I helgen som har varit gjorde vi det stora rycket och städade undan alla verktyg och målarbyttor som stått staplade ovanpå varandra i entrén. Rycket blev till en färdig hall som vi är mer än nöjda med!

 

Framsidan

Det har efterfrågats exteriörbilder. Här kommer några stycken från framsidan. Lite fönsterbleck saknas och det ska hängas upp lite kablar och fixas dörr och städas. Men nästan färdigt får vi väl ändå kalla det.

 

Plåt gör skillnad

Plåtarbetet är det som vi har varit mest oroliga för tror jag. Kanske för att vår okunskap är stor på området och förmodligen för att vi inte har några bra kontakter. Men, nu är det klart, om vi bortser från några fönsterbleck.
Våra skortstenar och ventilationskanaler har fått huvar och vindskivorna har fått vindskiveplåt. Det går verkligen skillnad, det ser liksom mer färdigt ut.

På tal om färdigt. Jisses vad vi längtar till att allt är färdigt. Frågan är bara om det är en möjlighet i Skomakarvillan. Om jag skriver det här blir det kanske sanning. Till jul är målet att vi är färdiga med allt inomhus förutom de delar som vi inte har gett oss på överhuvudtaget, dvs gästrummet och rummet innan gästrummet. Det låter väl rimligt?

Skomakarvillan är varm och skön

Det har faktiskt blivit lite kyligt ute. Vi har dock levt i total förnekelse, eldat i brasan när vi kommit hem från jobbet och mumlat att det är ju rätt skönt här inne ändå. Fast egentligen har vi allt frusit lite om nästippen på morgonen.

Förnekelsen har berott på vetskapen om att de två luftvärmepumparna kommer snart och vi vill inte ha en massa fula element. Tanken var att få in luftvärmepumparna först och sen se hur många element vi behöver. Vår förhoppning har varit att halvera antalet element i huset.

Igår när jag kom hem från jobbet var det inte brasvärme som mötte mig utan en jämn värme som hade spritt sig över nästan hela undervåningen. Duktiga Mattias och Lars från 4tec hade varit och installerat luftvärmepumparna och bara någon timma senare var huset varmt. Pumparna var inställda på att hålla 20 grader i huset och bara några timmar senare var både vardagsrummet, stallrummet och köket uppe i den temperaturen. Annat var det igår på morgonen när termometern visade 15 grader (till och med taxen valde bort sofforna i vardagsrummet mot sitt krypin under trappan).

Lars och Mattias levererade även den glädjande informationen att luftvärmepumparna förmodligen kommer att göra att vi klarar oss utan element i hela undervåningen. Kanske behövs ett element i varje barnrum och i badrummet. Det kan vi helt klart leva med. De gamla elementen åker ut på blocket i helgen :-)

Inte för att jag direkt längtar till vintern, en mild lång skön höst låter trevligare, men rustade är vi i vart fall.

Innemodulen, inte särskilt snygg, men betydligt bättre med en vägghängd modell än en takhängd.

De två utemodulerna står på baksidan, så småningom ska de bli inbyggda med väggar och tak. Det är inte dumt att få lite byggmaterial över.

 

Kupan

Nu har även kupan fått ny panel och färgsättning. Vilken skillnad det har blivit.  Vi tyckte att kupan var väl tilltagen, för att inte säga överdimensionerad till huset innan. Men nu tycker jag nog att huset ser ganska så bra ut.

Lite kuriosa om den stora kupan är att Skomakarvillans ägare på 70-talet var en sjöman som gått i land. Sjömän vill se havet, så även Skomakarvillans sjöman. Kupan byggdes och vips var det full havsutsikt. När husen på andra sidan gatan började att byggas på 90-talet försvann det mesta av havsutsikten (tyvärr) och sjömannen flyttade vidare.




 

Lister

Målat lister har vi roat oss med. Målartvätt torka, måla, torka, måla, torka, måla torka. Ungefär så har det sett ut för alla lister. Vi vet inte hur många löpmeter list vi har målat, men det är många. Som tur är har vi kunnat återanvända nästan alla lister och dörrfoder. Vi har kompletterat med 50 meter nya lister, dessvärre räcker inte detta utan ytterligare 22 meter är beställt.

Allt arbete ger resultat och vi känner oss nöjda.

 

Skomakarvillan i ny skrud

För oss känns det viktigt att det är fint även utvändigt. De kupade 70-tals fönstren och bruna gavlarna tillsammans med eternittaket tyckte vi var dystert och tungt på det ganska nätta huset. Vi har därför valt att byta tak, fönster och nu till sist även måla gavelspetsarna. Vi tycker att det har blivit ett riktigt lyft och det är riktigt roligt att se hur annorlunda huset ser ut med ny färgsättning. Gavlarna har blivit vita och vindskivorna har fått samma grå nyans som fönstren.

Nu saknas lite plåt och ett fönsterfoder, när det är klart tror jag visst att vi är färdiga med det som ska göras just nu. Till våren när värmen kommer tillbaka kommer vi att måla stallfönstren i samma färg som övriga fönster. Det är helt enkelt för kallt för att sätta igång med det jobbet nu.



Före målning

Efter målning

 

Cementplattor

Som jag har längtat efter mina fiiiina cementplattor. Vi har beställt plattorna från www.qvesarum.se . Nu när de äntligen ligger på plats (underarbetet tog sin lilla tid, plattorna är känsliga och behöver läggas helt rätt från början), har axlarna sänkts ytterligare någon millimeter. Nu ska limmet torka i 72 (!) timmar, sen ska plattorna tvättas och förseglas innan de kan fogas. Därefter väntar ytterligare en behandling innan de är klara.

Imorgon kommer lister och fönsterbräden till huset. Ska bli så kul att börja med detaljerna och jag kan nästan inte bärga mig, jag vill stoppa pryttlar i fönsternischerna nu!

Stalltrappan

Ett stort stressmoment har varit "hålet i golvet" i stallet. Vi har ju öppnat upp till nock i entrén för att skapa mer rymd och luftig entré. Hålet har dock inneburit att vi har just ett farligt hål i gången in till lilltjejens rum. Hur detta räcke skulle se ut har det tvistats om Någon menade att det skulle göras i stål (hua sa jag), glas var ett annat bud och det vi ursprungligen tänkte och som vi tycker passar bäst till huset är ett helt vanligt gediget träräcke.

Träräcket har nu snickrats och kommit på plats, hoppas bara att vi hinner med målningen innan flyttlasset går.

 

Med en förkärlek för trappor

Jag tycker om trappor. I vårt tidigare hus var det just trappan som var det som gjorde huset. Skomakarvillan är berikad med två trappor. En som leder upp till huvudlängans ovanvåning och en till stalldelens ovanvåning. Båda trapporna är gamla men den till huvudlängan är stabil och renoverad. Den har dock fått ta en hel del stryk under renoveringen så den har sett allt annat än fin ut den sista tiden; fram till igår. Oj vad färg gör mycket. Trappan är nu bländande vit och superfin.

 

 

Nu återstår renovering av trappan i stalldelen. Där blir det ett helt annat utseende eftersom vi har öppnat upp taket. Ska bli spännande att se hur våra ritningar tar sig i verkligheten.

 

In i det sista

I Skomakarvillan är det, som det har varit hela sommaren, full aktivitet. Vi är nu inne på den sista veckan med tomt hus. Till helgen ska vi flytta! Oj vad nervöst det är. Ska allt verkligen hinnas med? Igår var jag osäker, men efter en snabbvisit i huset mitt på dagen idag så känner jag mig hoppfull.
Bänkskivan (som har skapat mer oro än något annat i hela huset, knäppt jag vet) är på plats, allt som saknas är ett extra lager hårdvaxolja.

Golvet är under läggning och hela ovanvåningen och vardagsrummet är färdigt. Listerna kommer att monteras i slutet på veckan. Det känns som en ren vinst att vi målade så mycket lister i somras. Det kändes då väldigt avlägset, vi trodde aldrig att de skulle komma på plats så snart.

 

På ovanvåningen jobbar svärfar med att sätta upp garderober. Det är nog inte ett lätt jobb som han har gett sig i kast med. Väggarna i det rummet är snedare än sneda, men jag är helt trygg med att det kommer att bli toppenbra.

Nedräkningen har verkligen börjat, flytten går om 6 dagar, läskigt men kul!

Golvfix

Vi lägger ju nytt golv i större delen av huset. Där vi bor nu är det enhetliga golv i hela huset och det tycker vi är snyggt och ger ett lugnt intryck. För en städoman som jag är det viktigt att hitta ett golv som är förlåtande och där inte vartenda hårstrå syns. Det har vi haft där vi har bott det senaste året. Valet att ha ett mörkare oljat golv var därför ganska enkelt.

I två rum låter vi dock originalplankorna få vara kvar, det borde vara förbjudet att ta bort gamla vackra plankgolv, det är ju det som passar allra bäst till huset. När vi fick huset så var golvet lite körsbärsträfärgat och blankt, därför har vi nu slipat ned det och oljat det i en så nära nyans som resten av golven i huset.

Innan oljan kom på hade det i och för sig varit väldigt enkelt att ändra sig. Sååå snyggt det är med ljusa golv. Som en klok väninna sa, det där med vitsåpade golv får vänta en sisådär femton år till barnen är utflugna, sen får det vara en övergående fas till dess att barnbarn förhoppningsvis gör inträde.

Nyslipat

Oljat nu saknas bara listerna

 

Bra att ha

Ett kök är ju rätt bra att klart när inflyttning ska ske och det känns därför fantastiskt att monteringen av alla 124 (!) platta paket är klar. Nu ska det bara sättas samman, igen likt ett gigantiskt tetrisspel.

Känslan av andan in halsen och hjärtat i halsgropen är just nu, så här nio dagar före inflytt, ganska konstant, känslan ökas dock på lite då och då. Som t.ex. när jag i färgaffären fick veta att vår väggfärg först kommer i lager på fredag, eller som när jag igår fick veta att samtliga ben till köksstommarna var puts väck. Allt har oftast sin lösning. Lite omstuvning i vad som ska göras när och ett fynd i en bortglömd garderob gjorde att det igen gick lite lättare att andas. Allt har sin lösning.

Nu ska det beställas bänkskivemontering och gasinstallation.

 

Det händer grejor

Att åka bort en helg och inte titta till Skomakarvillan på ett par dagar är för mig förenat med såväl stress över att inte kunna ha kontroll som en skön känsla av att det händer saker medan jag roar mig på annat håll.

Efter en helg med mina fina kollegor kom jag förväntansfull in i Skomakarvillan under eftermiddagen. De tidigare obefintliga fönsterbrädena hade fått en beläggning av betong, förberedelserna för de vita skivorna är därmed klar. Mitt i köket stod vår spis, modell stor och det aprikosa badrummet var helt nedrivet. Badrummet ska vi vänta lite med, vi ville dock riva ut allt innan vi flyttar in så att vi slipper besväret med att riva medan vi bor i huset. Själva uppbyggningen är ju inga problem att göra även om vi har flyttat in, men som synes på bilderna är det inte särskilt fräscht under ytan. Skönt att nu vara av med det.

Gjutna fönsterbräden

Vår Ilvespis

Rivet badrum

Här ska det byggas duschvägg

Hejdå nittiotal

Tapet och puts

Det där med underarbete tar alltså sin tid. Det är helt galet att det tar sådan tid att bygga upp när det går så snabbt att riva. Men tur är det kanske att det inte är omvänt för då hade vi inte gjort hälften så mycket som vi har gjort. Jag hade en strategi som jag höll tyst om alldeles från början. Riv ned lite överallt så att allt måste göras, det har ju funkat, och resultat ger det.

En glad lilloppa har fått tapet i sitt rum och både föräldrar och loppa blev nöjda (även om tanken var att tapeten skulle ha suttit högre).

Den fina bården har lilloppan valt alldeles själv

Efter en lång tid med råa väggytor känns det fantastiskt att en del väggar börjar bli färdigputsade. I och för sig fortfarande råa ytor, men det är liksom sista steget innan färgen kommer på.

Köksväggarna är putsade och klara för målning

En stilla längtan

Sextiofyra dagar har det gått sedan Skomakarvillan blev vår. Sextiofyra dagar av renoverande på ett eller annat sätt. Skomakarvillan gör sig påmind varje timme i vårt liv just nu. Som häromnatten när jag vaknade kallsvettig av att jag drömt att grova grå/vita strån hade ersatt min annars bruna kalufs. Som tur var var det bara en dröm. Dag som natt bearbetar vi renoveringen, mer nu än i början. Starten av byggprocessen är egentligen rätt enkelt, bara att riva ned. Skedet därefter är också ganska enkelt, börja bygga upp. När detaljerna sen ska på plats, som t.ex. något så viktigt som hur matt färg väggarna ska ha, hur tjocka fönsterbräden ska vara, det är då det blir svårt. Det är där vi är nu. 

När det är som jobbigast är det lätt att låta tankarna vandra iväg. Som häromdagen då jag var ute i den fina trädgården och hittade vackra rosor och söta miniplommon. Jag längtar till att få sköta om trädgården nästa år. Vår tidigare trädgård hade en misskött gräsmatta och en häck bestående av ett par torra pinnar uppstickandes ur marken när vi flyttade in där 2007. Vi var då glada över att få skapa vår egen trädgård. Nu längtar jag efter att få gallra i en gammal vacker trädgård. 

För några veckor sedan bestod längtan av att bli av med den grova strukturen på väggarna. Alla väggar är nu spacklade och strukturen är därmed väck nästan överallt. Bara i tvättstugan och rummet innan tvättstugan finns strukturväggarna kvar. Något ska vi ju ha kvar att göra....

Spackel och trappor

Att inte slå huvudet i taket någonstans i en skånelänga är en sport i sig. Idag har ett sådant ställe i vår skånelänga fått en ny lösning. Taket i trappan som leder upp till kupan var irriterande lågt, vår kontrollansvarige kom med den kloka idén att växla av en balk och på så vis kunna skapa lite mer rymd. Vägen från idé till verklighet är just nu väldig kort, den tidigare omnämnda svågern kan nu gå raklång!  

Lägg till bildtext

Den andra trappan i huset är sådär ruskigt 70-talsbrun. Den tidigare ruskiga spaljen har nu förvandlats till en helt vanlig vägg. När jag såg resultatet var det som att det alltid har sett ut så, just den känslan tycker jag om, det är liksom ett kvitto på att det har blivit bra.

Nu är det bara att vänta på att trappan får sig en omgång, den ska stabiliseras, målas och givetvis ska någon form för räcke konstrueras. Detta är något vi just nu spånar på.

Gången ovanför entrén har den sista tiden liknat någon form för sopstation, energin har gått ur mig varje gång jag passerat allt bråte. Stök och oreda är riktiga energislukare. Det känns därför riktigt skönt att gången har påbörjat sin förvandling.

I de rum vi tidigare har gjort har vi använt renoveringsduk och glasfilt. Dessa material har nu fått vika sig för gammalt hederligt spackel. Alla väggar har fått en ny renoveringsgipsskiva och några lager spackel. Det ser redan väldigt mycket bättre ut. Lite flytspackel på golven, lite färg (ja, vit är en färg) på väggarna och golv så är gången fixad och klar.

Kupan före och efter

Att visa före och efter bilder innan allt är klart är väl egentligen lite fel. Jag kan helt enkelt inte hålla mig. Den tidigare så mörka kupan har blivit LJUS! Oj vilken skillnad det blev med de vita fönstren. Ännu bättre kommer det såklart att bli när tapetseringen och målningen är färdig, och fönsterbrädorna och listerna, och golven och, och, och......

I rivningsstadiet

I uppbyggnadsstadiet

Fönsterdax

Så kom äntligen våra efterlängtade fönster. Som vi har velat, ska det tidsenliga få råda, det praktiska, det ekonomiska eller skulle kanske de gamla få sitta kvar en tid ännu? Vi beslutade oss tillslut för det tidsenliga och opraktiska. Kopplade tvåluftsfönster, grå utvändigt (kanske inte så typiskt för skånelängor, men fint tycker vi) och vita invändigt.

En fåordig man som kan sitt hantverke har fått tillverka våra fönster. Innan vi bestämde oss fick vi oss en familjetur till den vackraste av skånegårdar. Den fåordige smålänningen hänvisade oss nämligen till ägaren av den vackra gården då mina frågor blev för många. Den vackra gården genomgick för drygt tjugo år sedan en fullständig totalrenovering och fick då 50 st(!) nya fönster från den fåordige. Dessa fönster är fortfarande lika fina och har bara målats om en gång, det tycker jag är ett fantastiskt betyg.

Vi hoppas nu att våra fönster är minst lika hållbara (de har ju trots allt produktutvecklats till att numera ha energiglas i ytterrutan).

Det första fönstret på plats

Det gamla med kupade glas

Insidan av de nya

Insidan av det gamla

Det är otroligt vad mycket fönster gör med ett hus utseende. Rummet blir väldigt mycket ljusare med ett vitt fönster och utifrån ser huset helt annorlunda ut, de grå fönstren ser mycket mindre ut än de gamla mörkbruna. Vi ser med glädje fram emot när kupan blir färdig. Kanske kan den överdimensionerade kupan se mindre ut med vit panel och grå fönster.