Tapet och puts

Det där med underarbete tar alltså sin tid. Det är helt galet att det tar sådan tid att bygga upp när det går så snabbt att riva. Men tur är det kanske att det inte är omvänt för då hade vi inte gjort hälften så mycket som vi har gjort. Jag hade en strategi som jag höll tyst om alldeles från början. Riv ned lite överallt så att allt måste göras, det har ju funkat, och resultat ger det.

En glad lilloppa har fått tapet i sitt rum och både föräldrar och loppa blev nöjda (även om tanken var att tapeten skulle ha suttit högre).

Den fina bården har lilloppan valt alldeles själv

Efter en lång tid med råa väggytor känns det fantastiskt att en del väggar börjar bli färdigputsade. I och för sig fortfarande råa ytor, men det är liksom sista steget innan färgen kommer på.

Köksväggarna är putsade och klara för målning

En stilla längtan

Sextiofyra dagar har det gått sedan Skomakarvillan blev vår. Sextiofyra dagar av renoverande på ett eller annat sätt. Skomakarvillan gör sig påmind varje timme i vårt liv just nu. Som häromnatten när jag vaknade kallsvettig av att jag drömt att grova grå/vita strån hade ersatt min annars bruna kalufs. Som tur var var det bara en dröm. Dag som natt bearbetar vi renoveringen, mer nu än i början. Starten av byggprocessen är egentligen rätt enkelt, bara att riva ned. Skedet därefter är också ganska enkelt, börja bygga upp. När detaljerna sen ska på plats, som t.ex. något så viktigt som hur matt färg väggarna ska ha, hur tjocka fönsterbräden ska vara, det är då det blir svårt. Det är där vi är nu. 

När det är som jobbigast är det lätt att låta tankarna vandra iväg. Som häromdagen då jag var ute i den fina trädgården och hittade vackra rosor och söta miniplommon. Jag längtar till att få sköta om trädgården nästa år. Vår tidigare trädgård hade en misskött gräsmatta och en häck bestående av ett par torra pinnar uppstickandes ur marken när vi flyttade in där 2007. Vi var då glada över att få skapa vår egen trädgård. Nu längtar jag efter att få gallra i en gammal vacker trädgård. 

För några veckor sedan bestod längtan av att bli av med den grova strukturen på väggarna. Alla väggar är nu spacklade och strukturen är därmed väck nästan överallt. Bara i tvättstugan och rummet innan tvättstugan finns strukturväggarna kvar. Något ska vi ju ha kvar att göra....

Spackel och trappor

Att inte slå huvudet i taket någonstans i en skånelänga är en sport i sig. Idag har ett sådant ställe i vår skånelänga fått en ny lösning. Taket i trappan som leder upp till kupan var irriterande lågt, vår kontrollansvarige kom med den kloka idén att växla av en balk och på så vis kunna skapa lite mer rymd. Vägen från idé till verklighet är just nu väldig kort, den tidigare omnämnda svågern kan nu gå raklång!  

Lägg till bildtext

Den andra trappan i huset är sådär ruskigt 70-talsbrun. Den tidigare ruskiga spaljen har nu förvandlats till en helt vanlig vägg. När jag såg resultatet var det som att det alltid har sett ut så, just den känslan tycker jag om, det är liksom ett kvitto på att det har blivit bra.

Nu är det bara att vänta på att trappan får sig en omgång, den ska stabiliseras, målas och givetvis ska någon form för räcke konstrueras. Detta är något vi just nu spånar på.

Gången ovanför entrén har den sista tiden liknat någon form för sopstation, energin har gått ur mig varje gång jag passerat allt bråte. Stök och oreda är riktiga energislukare. Det känns därför riktigt skönt att gången har påbörjat sin förvandling.

I de rum vi tidigare har gjort har vi använt renoveringsduk och glasfilt. Dessa material har nu fått vika sig för gammalt hederligt spackel. Alla väggar har fått en ny renoveringsgipsskiva och några lager spackel. Det ser redan väldigt mycket bättre ut. Lite flytspackel på golven, lite färg (ja, vit är en färg) på väggarna och golv så är gången fixad och klar.

Kupan före och efter

Att visa före och efter bilder innan allt är klart är väl egentligen lite fel. Jag kan helt enkelt inte hålla mig. Den tidigare så mörka kupan har blivit LJUS! Oj vilken skillnad det blev med de vita fönstren. Ännu bättre kommer det såklart att bli när tapetseringen och målningen är färdig, och fönsterbrädorna och listerna, och golven och, och, och......

I rivningsstadiet

I uppbyggnadsstadiet

Fönsterdax

Så kom äntligen våra efterlängtade fönster. Som vi har velat, ska det tidsenliga få råda, det praktiska, det ekonomiska eller skulle kanske de gamla få sitta kvar en tid ännu? Vi beslutade oss tillslut för det tidsenliga och opraktiska. Kopplade tvåluftsfönster, grå utvändigt (kanske inte så typiskt för skånelängor, men fint tycker vi) och vita invändigt.

En fåordig man som kan sitt hantverke har fått tillverka våra fönster. Innan vi bestämde oss fick vi oss en familjetur till den vackraste av skånegårdar. Den fåordige smålänningen hänvisade oss nämligen till ägaren av den vackra gården då mina frågor blev för många. Den vackra gården genomgick för drygt tjugo år sedan en fullständig totalrenovering och fick då 50 st(!) nya fönster från den fåordige. Dessa fönster är fortfarande lika fina och har bara målats om en gång, det tycker jag är ett fantastiskt betyg.

Vi hoppas nu att våra fönster är minst lika hållbara (de har ju trots allt produktutvecklats till att numera ha energiglas i ytterrutan).

Det första fönstret på plats

Det gamla med kupade glas

Insidan av de nya

Insidan av det gamla

Det är otroligt vad mycket fönster gör med ett hus utseende. Rummet blir väldigt mycket ljusare med ett vitt fönster och utifrån ser huset helt annorlunda ut, de grå fönstren ser mycket mindre ut än de gamla mörkbruna. Vi ser med glädje fram emot när kupan blir färdig. Kanske kan den överdimensionerade kupan se mindre ut med vit panel och grå fönster.

När katten är borta....

...dansar råttorna på bordet.

Vi har väntat på att få innertaket i entren bortrivet. Detta har skett idag! Tanken är att två av stalldelens takfönster ska skänka ljusinsläpp och rymd till entren. I övriga huset är takhöjden runt 2,20 cm så det kan behövas en känsla av rymd från ingången. 

Vi ska nu bara tänka ut hur räcket ska se ut, ett ganske angenämnt problem.

På rad

Nu börjar det faktiskt kännas i både kroppen och knoppen. Vi har varit igång nonstop i snart sju veckor. Tills nu har vi på förhållandevis raska ben gett oss iväg till huset för att utföra dagsverken. Kanske går det lite segare för att vi måste ned på detaljnivå nu. Dörrfoder och lister som ska målas, akrylfogar som ska fylla i det sista. Och, alla dörrar. Vi tackar pappagrande för en insats på innerdörrar. De har fått sig en behövlig omgång målartvätt, spackel och färg. Nu ska det fixas ny handtag och sen är de sådär härligt nymålade men samtidigt patinerade. På bilden syns den sida av dörrarna som vetter mot rummen. Den andra sidan av dörrarna är omålade. Vår förhoppning är att trädörrarna kommer att ge fin kontrast till allt nytt och vitt.

124 kollin

Ikea i Lyngby Danmark

Lägg till bildtext

124 kollin från IKEA i Danmark inpackade i släpvagnen modell större. Tre timmar tog det att få köket, det var en ganska lång väntan men med tanke på att det skulle ha tagit mellan tre och fem veckor att få likadana varor levererade från det stora blå/gula varuhuset i Sverige så gick det ändå förhållandevis fort.   Givetvis började det spöregna när varorna skulle ut på de fullastade sex vagnarna, kanske gjorde det dock att vårt lastningsarbete gck lite snabbare än vad det annars skulle ha gjort.

Nu är det bara att vänta på att väggarna i köket blir färdigmurade, putsade och målade samt att golvet läggs, sedan är det dags för köksmontering.

Listat takpapp

Stallängans norra sida

Takränna

Det har varit tyst ett par dagar. Tystnaden speglar inte en stillhet i Skomakarvillan, det är bara inte så mycket att skriva om. Underarbete och uppbyggnation tar sin tid och det är just det som sker just nu. På ovanvåningen färdigställs insidorna av Veluxfönster och lillflickans sovrum. På undervåningen byggs innerväggar upp. Utomhus målas det lister och läggs tak. Tänk vad vi har haft tur med vädret. Tills nu har jag inte velat prata om vädret. Jag har likom inte velat jinxa det. Det har funkat med att bara konstatera att solen skiner även idag. Nu när det värsta är klart, ingen betong i storsäckar på gräsmattan, inga otäckta skorstenar, samt undertak, så gör det inte så mycket om det kommer lite regn.

Idag har vi haft kvalitétsanvarig på plats. Det har konstaterats att vi slipper balk i köket samt att bjälklag kan växlas av med en stolpe så att även den långe svågern kan gå raklång i trappan. En bra dag helt enkelt!

Upp till tak

Hela väggarna är i lättbetong, över fönstren fälls dock en gipsbit in

Sakta men säkert, vilket egentligen är fel att säga för det går rätt fort, byggs vardagsrummet upp. Idag har fyra av de åtta fönstren i vardagsrummet blivit inbyggda. Tänk om fönstersnickaren hade kunnat leverera fönstren nu, det hade onekligen varit bra. Men, så blir det när marknaden ska undersökas i minsta detalj för att få precis vad vi vill ha, det tar helt enkelt lite längre tid. Hade vi kommit i kontakt med Johnny i Hok en månad tidigare så hade fönstren säkert redan suttit på plats....

Vi går och tänker på hur fönsterbrädorna ska se ut. Går det att få glanspolerat betong? Ska det vara samma som bänkskivan i köket? Helt plötsligt börjar vi prata detaljer, lite konstigt det där, vi står med råa lättbetongväggar och betonggolv och vi pratar om fönsterbrädor, trappräcken och golvlister. Kanske för att vi känner att vi är ganska trygga med det som händer just nu och att vi vill vara färdiga med våra besut när tiden kommer för detaljerna.

Tetris delux?

Som ett tetrisspel

Fönsternischer

Planteringsdags?

Vardagsrummet och köket börjar att ta form. Det är inte lite en renovering kan ställa till med, hel plötsligt känns en rå och oputsad lättbetongsvägg som ren och vit. Noga och precist sätts varje block på plats med lim. Hålrum mellan ytterväggen och den nya innerväggen fylls igen med lecakulor, organiska material håller vi oss borta ifrån.

Idag har det gamla köket fått nya ägare. Känns bra det där med att någon annan får glädje av det som inte riktigt passar hos oss. Försäljningssiter används flitigt, jag känner mig lite lättare för varje pryl som skeppas iväg. Dessutom har det gått lite sport i vad som är försäljningsbart och inte. Maken tappar hakan titt som tätt. Sist var nog när de gamla hängrännorna bytte ägare för en stor rödaktig sedel.

Väggdax

Så var betonggolvet i vardagsrummet klart, det som saknades efter igår var kaminens rör med luftanslutning. När detta moment blev färdigt runt lunchtid blev det dags att gå på ytterväggarnas insida.

Kaliumkarbamiden och träreglarna är ett minne blott och nu ska vi istället få solida stenväggar. Känns skönt med solida stenväggar och oorganiska material efter vår fleråriga kamp mot byggjätten som byggt enstegstätade fasader.

Det tar tid att komma igång och få multiplattorna raka, men igång det är det!

Imorgon byggs det vidare, jag ser fram emot att se hur mycket lecakulor som får plats i hålrummet mellan plattan och den gamla ytterväggen.